På bilden ser vi fem män, en stor docka och ett anonymt knä. Hela gänget befinner sig i en dunkel källarlokal av något slag, där man nästan kan ana den ingrodda doften från helteckningsmattan. Det är en väldigt speciell lukt som man bara hittar i second-handbutiker och i lobbyn på budgethotell som inte renoverat sen rökning var tillåten inomhus. Mitt i rummet står ett roulettebord, och detta klänger alla på. Den lurvige mannen nere till höger står på ett udda vis som aldrig fyller något syfte, medan vi hittar en kille i klassisk "den lille havefruen"-ställning uppe på bordet. Två balla män med likadana frisyrer och mustascher har klivit upp på var sin stol och satt en fot på bordet. Men då stolarna hade en fantastiskt vacker klädsel fick åtminstone den vänstre mannen ta av sig i strumplästen innan han ställde sig. Det hade de nog inte räknat med, för den blåa strumpan krockar med alla andra färger i deras outfit.
Så till deras kläder. De bär vita kostymer med konstiga små border som påminner om någon sorts indiankläder för barn. Som jag nämnde trängs de med en skyltdocka som är fullständigt överflödig. Om något så förhöjer den känslan av att vi befinner oss i en källare som vi aldrig kommer lämna med livet i behåll.
Nere i vänsterhörnet anar vi en vit järnbänk och ett blått knä som är väldigt fint."
Se fler recensioner ...
Rolf Lennartz spelade ofta i Österbotten under sina glansdagar. Snubben till vänster var leadsinger och jobbade som fönsterskyltare på Åhlens i Umeå. När han sjöng Volare, stod adamsäpplet högt i kurs ... Lägg också märke till hur den handgjorda orkesterlogotypen liksom lyfts fram av de två omgivande solarna (eller är det apelsiner?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar