tisdag 31 augusti 2010
Kompisar
Mercan och jag kollar på Formel1. Hon trivs bra nu sedan hon fick kläder och smycken på sig. Dessutom har hon fått en järnstång i röva och inmonterat nya bröstvårtor. Nu kan hon stå för sig själv och bära upp skjortorna på ett kvinnligt sätt. Man skall ta hand om sina vänner anser jag.
.
måndag 9 augusti 2010
Ny flickvän
Ni som följer mitt bloggande, vet att jag har varit på jakt efter någon typ av skyltdocka att hänga mina skjortor och västar på. Hade tänkt mig en kille, men så plötsligt står HON där. Eller rättare sagt ligger i två delar på Svenska gatan utan ena armen, stackarn. När jag bar hem henne fick jag gillande blickar från folk, och en gubbe sa. Bueno! Chika para llevar ! :-) ( en tjej för hämtning)
Hon har lite skavanker och måste limmas i midjan, men annars vacker om man bortser från det litet fräcka flinet. Men det skall vi nog ta ur henne, Mercan. Ja hon får heta Mercedes förståss!
Någon som har trosa och BH över?
.
Mikko
Vi träffades ofta på musikaffären Unisound mittemot posthuset i Vasa i slutet på 70-talet. Mikko demonstrerade alltid med samma entusiasm de instrument som fanns där. Han kunde ju spela på dom alla. Han är den som i ett tidigt skede introducerade mig för synthesizergiganten YAMAHA DX-7. Vi stod båda med "munnen upp" när vi hörde elpianot och tubular bells från den nya algorithm tekniken och de 64 förinställda ljuden.
En eftermiddag kom ett bud ifrån Svenska Österbottens Ungdomsförbund att en orkester som skulle spela på bröllop i Sideby hade fått förhinder. Det fanns 12 timmar att skaffa ny orkester. Alla var band upptagna, så det blev ett hopplock av Mikko Rintanen/ Guitar and Keyboards. B-G Laxell/ 12 string guitar, harmonica och sång, Sören Lillkung/ Drums. Och undertecknad på bas och sång. Jag vet inte var vi fick tag i alla instrumenten och ljudanläggningen på så kort varsel. Men snart var i på väg dit i någon typ av minibuss. (Eventuellt en Ford Transit) Vi hade aldrig spelat tillsammans förut, och speciellt inte den typ av musik som var på G, men genomförde en musikalisk helkväll, som jag kommer ihåg tillochmed var riktigt underhållande och rolig för oss själva. Brudparet och gästerna var också nöjda :-)
Mikko är som artist väldigt orginell. Han har uppträtt med Kirka, Hector och hundratals andra stora namn i Finland. Han är cool, jag respekterar hans musikalitet och jag är glad att våra vägar har korsats. På videon är det han med långa håret vid syntarna. Han sjunger här också. Lyssna å Häpna !
Wikipedia
onsdag 4 augusti 2010
Nalle och hans Fender Stratocaster
Man märker på senare dagar( ålderns höst?) att musikinfluenserna i näromgivningen har varit rätt så viktiga. Jag blev medveten om Stig Johans orkester i Korsholm i rätt så unga år, men såg dem bara uppträda en gång i Karperö danspaviljong, som numera är en stor byggnad och kallas för Carpella. Martti Sundqvist, sångaren i bandet träffade jag långt senare och gjorde tillsammans med svenska gruppen Vikingarnas ljudtekniker, Lars Rosin en mix i Korsnäs på Reflexbandets platta arrangerad och bandad av Kjell Lolax, Världsberömd musiker från just Lolax i Petalax.
Orgeln i SJ sköttes av Stig Snickars, som jag senare hade som lärare i musik i tonåren. Men det mest fängslande var nog gitarristen. En lång mystisk kille, med ett underbart gitarrsound. Jag hade just upptäckt The Shadows, Ventures och Spotnicks. Och Björn Nalle Shauman hade samma sound som de. Min första kontakt med en musikstudio blev just i Nalles ljudstudio i gamla skolan Norra Jungsund. Jag var imponerad, fick blodad tand och har suttit fast i detta underbara intresse sedan dess. Björn har medverkat på många av mina " gitarrprojekt" under åren. En spontan och ömsesidig oplanerad respekt har gjort att vi har haft ett väldigt fruktsamt samarbete i musikstudion. Vi är några stycken entusiaster med förkärlek till ståltråden som har en outgiven platta på 12 härliga gitarrlåtar, med Clas Holm. Björn Shauman, Charles Plogman och Per-Erik Krooks. Är någon intresserad att ge ut denna produktion är vi intresserade att diskutera det hela :-)
Österbotten bandat i Malax 1995 någonstans
Marvin played and owned the first Fender Stratocaster in the UK, serial number 34346, finished in Fiesta Red, with gold hardware. This guitar, with its tremolo arm, contributed to the Shadows' sound. The guitar was imported from America by Cliff Richard.
In 2009, to mark the The Shadows 50th anniversary and serial "34346", the original Stratocaster is being reproduced in detail by Fender's Custom Shop in California. Built by Fender Master Luthier Greg Fessler, the run is limited to 50 pieces and has been produced within Fender's Dealer Select program. The guitar is a faithful reproduction of the original, down to the mythical colour which Marvin called "Flamingo Pink". This colour is also referred to by Dire Straits Guitarist Mark Knopfler in Alan Yentob's BBC TV series.
Fender has always denied the existence of that colour, while remaining true to form calling it "Custom Red". Each one of the limited edition includes a certificate of authenticity from Fender, stating that the instrument is a reproduction of "The first Stratocaster to be imported into the UK" signed by the Master Builder, there is also a signed certificate of endorsement from Hank Marvin and Bruce Welch.
söndag 1 augusti 2010
Katastrofala foton
lördag 31 juli 2010
TOTO - AFRICA
lördag 24 juli 2010
Finska sidan
En finskproducerad låt som jag tycker är "huippu" är denna med Kirka ..Anna Käsi ..
Välarrangerad med Anssi Olavi Nykänen som trummar på denna välmixade låt och som också trummade på mitt melodifestivalbidrag i Tammerfors.. Vi träffades på Doo Bop Club i Vasa när jag var hem senast. En riktigt duktig musiker... Lyssna på trummisen :-) På finska brukar vi säga. Viimeisen Päälle!
torsdag 22 juli 2010
Stiili kaar ...
Har gått ner 9 kilo i sommar
Trots att jag inte har haft möjlighet att promenera ngt pga sjuk fot. :-)
.
Oj , nej ...
onsdag 21 juli 2010
Blääh TOTO
http://www.youtube.com/watch?v=jcfpTS_Ba4I&feature=related
Gammal grej:
Intervjuaren:
Varför drar Toto så mycket publik?
Clas:
Jag tror den största delen i publiken är musiker som förstår och trivs i den division dessa musiker spelar i.
Vilken division?
Första! Det handlar inte bara om deras musikaliska prestation på scen eller inspelningar. Det handlar om att deras låtar är välskrivna av professionella kompisar i Los Angeles mm ., bra i grund och botten och välarrangerade anpassat till var och en som behärskar sina instrument, men samtidigt har en text som är väldigt tilltalande. Det är en utmanning. Beröra utan att störa.. De har bland annat haft texter om 15 flickor, Där Rosanna och Pamela är mest kända...
Intervjuaren: Och det är receptet?
Nej inte alls. Musiken skall levereras till lyssnarna också. Deras ljudansvariga i studiosammanhang och anläggningar för live konserter är Rolls Royce i världen. Att det ryker litet och blinkar i nån lampa är väl också trevligt !
Intervjuaren:Hur kom det sig att denhär gruppen bildades?
Sabla Journalist. I have to go.. Consult Google ! See you later ...
måndag 19 juli 2010
Musikanten Gerd
Det är väldigt sällan man möter på musikanter med absolut gehör. Gerd är en sådan person. Problemet är att hon gillar tonarten Ciss. Ett bökigt sätt å placera händerna på ett piano, men hon har rätt. Temperamentet, som vi pianostämmare kallar det, låter bäst just här.Vi möttes i Sionförsamlingen i Vasa 1990. Gerd var musikansvarig mm, och jag kom in som ett blåbär och fick världens bästa lovsångsmentor at the time. Hon inte bara spelade som en ängel. Hon sprudlade av glädje och öppnade nog massor med portar i mitt stängda liv. Hon hade förmågan att förmedla Guds glädje och lärde mig hur man guidar in en församling människor i lovsång och tillbedjan. Något som jag hade stor glädje och nytta av som lovsångsmusiker i Florida några år senare.
Gerd Ebegård är en äkta Norrlänning och det passade nog oss båda när vi utförde flera CD projekt tillsammans i min musikstudio i Vasa. He va lätt ti kåmm övreens ! Idag är hon bosatt i Huskvarna, med en mycket, duktig ljudtekniker som har gjort massor med högkvalitativa inspelningar med kända artister i Sverige.
Hon har gett ut många egna album genom åren, varav jag har några stycken i min samling.
Märkväl att jag skrev musikant, inte musiker på första raden. Det är en stor skillnad
söndag 18 juli 2010
Den lilla ryska flickan
Tänker Namedroppa På Chali ...
Charles Plogman från Nedervetil i norra österbotten och jag möttes kring 1980 i Charles Hemdahls musikstudio " Marec Music" i Sundom. Han gjorde då en inspelning med sitt band " Styrox" med mig som producent och ljudtekniker. Vi fick ganska snart en bra relation och hade många tankar och ideer gemensamt. Detta har under åren växt till en djup bekantskap. Vi har haft mycket roligt tillsammans och har också diskuterat frågor om..tja vadsomhelst.När jag besöker Korsholm och hemsoporna, åker jag alltid till Charles och hälsar på. När Charles är på Teneriffa, tar han alltid kontakt, så vi får träffas. Jag beundrar hans energi att ständigt klämma ur sig låtar och skicka upp dem till topplistornas toppsfärer i Finland. En duktig instrumentalist. Han spelar ofta själv på sina produktioner. En sak vi har gemensamt.
"E taar på ryddgin ti arbeit på byggen, månne man sku kuna leva på musiken?" sade Charles för många år sedan. Han satsade för fullt och vann allt. Bland de mest anlitade musikartisterna i Finland och ständigt på turné. Hans CD's har sålt multum och han har vunnit massor med priser för sitt artisteri. Tv och radio hela tiden. Ett riktigt proffs helt enkelt. Han startade tidigt eget förlag och har en stab av duktiga låtskrivare omkring sig. Jag brukar kalla honom Finlands svar på Christer Sjögren i Vikingarna ( Jodå, visst har jag träffat Christer också i Vasa till och med.) ... Föresten Charles kompband är de poulära killarna i Tommys orkester. Vars grundare , som jag har gjort inspelningar och hemsida åt, Hans Martin som har sålt miljoner plattor i Sverige, på Frituna Musik via god reklam i TV 4, jag också är god vän med.
Chali och jag har jobbat ihop på ställen som Nordiskt Soundlab i Skara, Sverige och NSL på Hornsgatan i Stockholm, numera Polar Studios.. Nu fick man så man fes
Jag hoppas jag har namedroppat så Jante slår knut på sig själv nu Ha ha ...Det kommer mera .....
.
Sound i Sverige
Nånstans 1983 tyckte vi i bandet Sound att vi borde göra en riktig musikinspelning. Jag hade kompat BG Laxel, Hippi Hovi, Tom Nyman och Ari-PekkaToivari i en bra studio i Umeå, så jag föreslog att vi bandar där. Sagt och gjort, vi spenderade en helg i Umeå och när jag lyssnar på resultatet idag är jag förvånad över vilken hög standard mina medmusikanter hade redan då. Ett plus är att våran ljudtekniker Pelle Henriksson är trummis, för han har lagt delaytiderna rätt så schysst.. Me Like! Nyman sjunger, Holm spelar syntar & stråkar, Högdahl på gitarrer, Högdahl 2 på flygel, Andersson bas och Sundqvist på trummor. Ett + för våran trummis som spelar otränat på eltrummor som var en nyhet då ! Frejs tillbakadragna spelande och trogen orginalet på gitarr impar oxo. Det är sådant som får ett arrangemang att andas. Leif på bas = en klippa. han är så säker på sin sak. Ljudtekniker Pelle och hans kollega var väldigt imponerade av vår standard och energi.. Med all rätt säger jag idag. Vi var helt enkelt bra :-)Denhär låten åkte in på första tagning
.
lördag 17 juli 2010
Sjönsjungande Camilla från Kvevlax
Vi skojade och garvade mycket ihop, så mycket att en del av henns skratt fastnade på band. Jag fick idén att sampla hennes skratt i en trummaskin och använde det i en specialjullåt. Ja man hör på fnittret att det redan här handlar om som en stor diva.. Hi hi hi. Lyssna här
Jag är självlärd på piano, men väldigt stolt över att ha ackomanjerat Camilla på flygeln i Hemmersgården på Stundars. Och det finns på video för eftervärlden. Camilla är en utav världens främsta sopraner och jag tycker du skall klicka här för att se vad jag menar. En CV med stort"C". Hon har inte bara en snygg röst.. Hon är det också.
Dyr & Ful
Chopard’s $25 million watch
Yes, you read that right: twenty-five million dollars. This gaudy timepiece by Chopard is adorned with three heart-shaped diamonds—a 15-carat pink diamond, a 12-carat blue diamond and an 11-carat white diamond. For good measure, they threw in 163 carats of white and yellow diamonds to bring the total to 201 carats of diamonds. The result is something that looks rather like a geode that’s been turned inside out and dipped in lemon Kool-Aid. Add to that the fact that the size of the watch’s face must make telling time into a fun game of Where’s Waldo and you’ll see that Chopard has truly created a recipe for success.
Of course, its $25 million price tag guarantees its place as the world’s most expensive watch for years to come.fredag 16 juli 2010
It's a Hakufall
Blev nästan med munnen öppen när jag skulle betala notan för mina grönsaker i en nyöppnad affär i Los Cristianos. Deras produkter kommer från närområdet på ön, så transport osv. kan hållas lågt. Va Billigt ! En stor grönkål, 4 stora tomater, en växthusgurka, en röd paprika och en grön paprika...Saldo 1.86 euro








