Mister du en, står dig 9 åter.

Jag har varit lite på distans till elmotorer efter att en liten Strömbergare slukade mitt finger 1977 på Electro Syring i Gerby. Fredag kväll... 2 timmar till ledigt...tänker på inkommande helgs spelning med orkestern... skall bara provköra en 1400-varvare som jag har bytt lager på. För nära den roterande axeln med en trasselsudd och vips... pang boom ...crasch... mitt vänstra pekfinger slets av. Det blev vistelse på Vasa sjukhus och 3 månaders konvalesens. Det var litet jobbigt för mig som musiker att bli av med mitt tionde, Försäkringsbolaget som min arbetsgivare hade betalt in jättesummor till under en lång företagargärning, tyckte inte att jag missat något eller att försäkring gällde. "Om du hade varit en känd violinist kunde vi tänka oss att ge en kompensation", sa de. Men jag var faktist redan då bassist/ keyboardist/ fjöjtist/ gitarrist/ organist/ trumpetist/ gitarrist och trummare ...Behövde ju verkligen mitt finger! . Jag fick en ny klassring och pengar till en ny Seppäläskjorta i grönt. Ja det var faktiskt allt ! Något senare skulle jag in i finska arme'n... och gissa om jag då i stället drog all nytta av mitt handikapp. Jag var såååå ynklig i handen så jag kunde inte skjuta folk... Bädda på 2 minuter..Göra morgontvagning på tid.. Nä, jag var så sjuk i handen så jag blev kommenderad till den underjordiska telefonväxeln under största delen av min värnplikt. Ja se, fältväbeln på centralen antydde att jag med mitt förlorade finger inte skulle utgöra någon större fara för de anställda telefonfröknarnas sexliv...den snuskhummern. ( Ekenäsbo ) Fingret hamnade i Vasa Centralsjukhus skräplåda. Jag sa till kirurgen att jag ville ha hem fingertoppsbenet för att sätta som halssmycke i en kedja...men hörde till mitt förträt honom säga till den kringtittande personalen runt operationsbordet innan morfinet satte inn.... Pojken yrar nu litet. ......Alltså .... Jag hade haft mitt finger i 17 år och fick inte ens ta hem det i en Doggy Bag... Vänster pek.. I miss you !